Så kan Brådska på användas i en mening
- Medan pojken beundrade allt detta, kom en häftig brådska över honom.
- Min gamla oro och brådska kommo då över mig ; men så satt jag åter vid mitt bord och öppnade skrivbordslådan.
- Hå, vi ’ ar hingen brådska.
- Han hade ingen brådska.
- De hade ingen brådska, men gick ändå fort ; så som de unga går för att få vara med om allt som väntar.
- De, som stodo närmast, ville nu också gripa fatt i jarlen, men Folke Filbyter fick då en ömsint brådska att föra honom ned från högen.
- Med fingrar som darrade av nervositet och brådska lösgjorde de förtöjningarna, grep styråran, stötte ut och började paddla iväg nerför ån.
- Rastlös brådska är över henne.
- Han gjorde sig ingen brådska utan lät hästen gå trögt och långsamt, som den ville.
- Sedan svängde han sig på klacken och gick sin väg, men utan att göra sig någon brådska förstås.
- När eldar gjordes upp vid vägen och stekpannorna kommo fram, skötte var och en sitt göromål tigande och med ängslig brådska.
- De brusade åstad med ännu större brådska än förut och hade ingen ro varken sommar eller vinter.
- Jag måste lita på min goda tur och på Rissens brådska.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
